Ta det lungt, men ta det!

Lanta Looge Resort, Koh Lanta, Thailand

Idag hittade jag riktiga robbinson. Han bor tre strander bort fran mig. Jag hittade honom nar jag var ute for att spana in de olika stranderna har pa Lanta. Stranden var helt ode forutom nagra palmblad som var over en sang och en massa stenhogar. Manen som sjalvklart var helt naken sa inte ett ord fast jag forsokte pratat med honom. Nar jag gick tillbaka satta han kvar pa samma stalle och byggde sina stenhogar. Cool kille 🙂

Jag har nu varit i Thailand i nastan en vecka. Jag borjade med tva dagar i Phuket. Det var inte sa mycket att se forutom en massa tusrister och sjalvklart turist priser. Men jag bodde pa ett trevligt litet rent hostel inne i staden. Sen tog jag lokalbussen (heltklart en rolig upplevelse) upp till Khao Lak dar Petra, Danne och Malva var. Det var jatte roligt och trevligt att traffa nagon man kanner. Jag fick bo i deras rum (varsta fina hotelet).

Jag var dar tva natter, sen skulle de aka till KL och jag akte hit till Lanta. Det blev lokalbuss igen. Det ar ju billigt men det tar sin tid. Nio timmar tog hela resan. Nar jag kom fram fick jag en egen liten bungalow med toalett ca 50 m fran havet. Det anda jag behovde tanka pa innan jag somnade var att doda kackerlackorna. Det som inte dodar, det haradar.

Jag har nu haft tva fina och lugna dagar har i solen, lite ensamt har det varit men imorgon borjar min dykkurs sa da blir det fart igen. Jippi!

Jag har hittils blivit erbjuden att:
sova hemma oss en thailandare
fa prova marjuana (mamma, du behover inte oroa dig, jag tackade artit men bestamt nej)
fa se riktig thaiboxning
folja med pa fest

Alla dessa saker helt utan att jag har bett om det. Man maste komma fran turist stallerna bara sa ar folk jatte trevliga utan att ta ens pengar.

Ha det bra alla!!

och komihag:

“Take it easy, but take it” -Woody Guthrie

From Russia with Love

Kremlin, Moskva, Ryssland

Det har bara gat nogra dagar pa denna langa resa, men det har hant en massa roliga och intressanta saker. Jag kan borja i kronoligisk ordning.

Den forsta personen jag traffade var en ryss vid namn Viktor som bode i min hyt, han var affarsman som var pa vag hem till moder ryssland. I min hytt bodde ocksa en trevligt indisk affarsman som jag bradade en del med. Pa kvallen satt jag mig och spelade gitarr pa baten och en finsk ful skolklass kom och slog sig ner bredvid mig. Vi satt dar och hade trevligt till sent pa kvallen.

Helsingfors var val inte sa mycket att hanga i granen. Jag gick mest runt, med min TUNGA packning. Det sag ut valdigt mycket som stockholm och jag vill ju se andra saker, det ar ju darfor jag ar ute och reser. Jag hittade till tagstaionen, inte sa svart nar allt star pa bade finska och svenska. Taget som jag akte med till Moskva var ryskt, vilket betyder, inge engelska. Som tur var traffade jag George pa taget, han var ryss men kunde engelska. Han hjalpte mig igenom det mesta, passkontrollen (fylla i dokument som ar pa ryska ar inte det lataste ska ni veta), vart man packar grejorna, hur man bestaller mat och vilket ol man ska dricka.

Val framme i Moskva var det dags for nasta aventyr, Moskvas tunnelbanna. Enligt min guidbok aker det 9 miljoner perssoner dagligen med tuben, och det finns en massa linjer och 150 staioner. Det gar att gora en liknelse med att spela kort. Forst foljer man farg sen raknar man stationer och sen hoppas man att man har tur. Har i Moskva star allt pa ryska.

Det sista George sa till mig var att det kommer att bli svart. Men hitills har jag klarat mig. De perssoner jag har forsokt kommunicerat med har varit hjalpsamma och trevliga. Idag har jag kollat in Kremlin och Roda Torget, Moskvas och hela Rysslands maktcenter. Det var coolt att de det med egna ogon.

Lite fakta:
Moskva ar kalt och blasigt. Ryssar har stora mossor men inga hanskar. Ingen kan engelska, ingen.

Nu ska jag ut i kylan. Skriv garna vad ni har for er dar hemma. Jag ska forsoka fa upp lite bilder innan taget gar pa tisdag. Ha det bra!

Iväg men ändå kvar…

Älvsjö, Stockholm, Sverige

Jepp, då var jag iväg på min resa. Lite nervös måste jag säga att jag börjar bli men det är mest för att jag ska glömma något. Säga farväl till familjen, bandet & borlänge är alltid svårt. Den här resan kommer att vara det längsta jag har varit borta från någon av dessa. Jag känner mig lite som ett vilset djur som har kommit bort från sin flock.

Nä, nu kanske jag överdriver lite, jag har ju faktiskt bara åkt till Stockholm och resan börjar ju inte riktigt förens på torsdag när finlandsbåten ska ta mig över till Helsingfors

När jag åkte hemifrån borlänge i söndags så var det ett stort uppslag i DN om transibiriska järnvägen, det var lite roligt. Jag hoppas det var ett bra tecken.

Nu har jag bara en sak kvar att göra här i gamla kära Sverige Det är att säga hej då till min flickvän Sen bär det av mot östliga delar av världen!

Ha det bra ALLA!

Dagens musik: Letters From The Wastland med The Wallflowers